Nu finns riktlinjer för utredning av sömnapné

Det finns stora skillnader vid tolkning av sömnapnémätningar mellan olika kliniker i landet. Detta visar data från det nationella kvalitetsregistret SESAR. Konsekvensen kan bli att vården skiljer sig åt beroende på var patienten bor. Nu ska nationella riktlinjer för utredning av sömnapné råda bot på problemet.

Sömnapné, eller nattliga andningsuppehåll, drabbar cirka 10 procent av kvinnor och 20 procent av män mellan 30 och 60 år. Sjukdomen leder till komplikationer i form av hjärtkärlsjukdom, men även samsjuklighet i form av extrem trötthet och depression är vanlig. Forskning visar att bilförare med obehandlad sömnapné har cirka 2,5 gånger högre risk än andra att råka ut för en trafikolycka på grund av trötthet.

Jan Hedner, registerhållare för Svenska Sömnapnéregistret, SESAR, hoppas att de nya riktlinjerna ska bidra till en mer jämlik vård.

– Jag vill inte säga att människor har fått felaktiga diagnoser, men vi kan konstatera att det har tillämpats olika trösklar för diagnos och därmed för behandling, säger han.

Samarbete

Det är SESAR som tillsammans med representanter för olika medicinska specialistföreningar har arbetat fram de gemensamma nationella riktlinjerna.

– Tidigare har det bara funnits regionala vårdprogram på olika platser i landet, säger Jan Hedner.

I arbetsgruppen har bland annat ingått experter från Svensk Förening för Otorhinolaryngologi, Huvud och Halskirurgi, Svensk Förening för Sömnforskning och Sömnmedicin, Svensk Lungmedicinsk Förening och Svensk Förening för Klinisk Neurofysiologi.

Jämförelser motiverar

Implementeringen av nationella riktlinjer är ofta en svår nöt att knäcka. Jan Hedner hoppas att SESAR ska kunna stödja enheter som jobbar med sömnapnéutredningar i detta.

– Enheter som ansluter sig kommer att få stöd i att följa centrala kvalitetsindikatorer. De kommer att kunna studera utdata och jämföra sig med varandra, vilket blir en motivation i arbetet för att uppnå ett mer standardiserat arbetssätt. Men ett högt deltagande i rapporteringen är en förutsättning för så kallad benchmarking. Vi kommer därför att jobba hårt för att öka rapporteringen från svenska center, säger han.

Riktlinjerna

Riktlinjerna omfattar kartläggning av A) symtom och samsjuklighet, B) fysikalisk status och C) nattligt andningsmönster, som mäts på adekvat nivå. Diagnosen ställs genom sammanvägning av dessa tre komponenter av en läkare med utbildning inom sömnrelaterade sjukdomstillstånd. Utredningen ska avslutas med en kvalificerad bedömning av behandlingsbehov och typ av behandling.